a new romance

no cars go

jag dör varje sekund jag vågar tänka på det. om exakt två veckor har jag landat på Naritas flygplats och förhoppningsvis hittat fram till mtt lilla studenthem i Warabi. oh oh

jag har redan drömt det här

bilden av donutbageriet i Warabi är tagen av Mr.Tang

jag är på jobbet för näst sista gången nu. nedräkning: 16-17 timmar av hårt (nja) arbete.

eventuellt

anledningen i mitt huvud var bättre:

den skulle ha gjort ont om jag brydde mig, men jag var glad

jag var glad

i ord blir allting större, i ord blir allting verkligt

apropå ord: du har inte fått ett enda,

när jag tänker

blir det foton istället

för det känns mindre, bilder gör inte lika ont

jag var glad utan orden, alla ord

(det sitter i skiljetecken också

alla de här tillhörigheterna, vilket kön

jag nu har blivit tilldelad

och vilka stereotyper vi blir när vi använder språk

jag vet hur jag ska formulera och analysera,

när det behövs frågor

för att få svar, vilket är alltid alltid alltid

så jag slutar

skriva med mina kvinnliga fingrar)

en meter under marken

maja maja
idag fick jag ta med mig många fina saker hem

först la jag dem i en svart sopsäck
sedan klädde jag på mig brun jacka, apmössa och svans,
tog min säck och min överdimensionerade plastros
och missade bussen med tjugo meter

en halvtimme till nästa och under den tiden
stod det tre andra personer bredvid mig och väntade
men efter ett tag gick de ifrån busshållplatsen
innan bussen kommit
som om de var där för något annat

då stod jag ensam kvar
kall, trött och med svansen mellan benen

och jag var tvungen att tänka på att jag var med i en film,
så att det skulle kännas lite finare

när jag kom hem började jag sortera och rensa bort mina egna kläder
bara för att mitt i pysslet få ett telefonsamtal
om att delar av sopsäcken skulle fotas och kanske lämnas tillbaka

då måste jag tänka på min film igen
och vara glad åt de stunder vi haft:

lördag

ändå bara tre timmars sömn
det fanns en bra anledning till det
och när jag gick till jobbet för sista gången var det alldeles soligt

nya traditioner!

appropå det har jag hittat några.

http://www.ajinomoto.com/traditions/main.html

min tid

19 dagar kvar, 3 arbetsdagar, alldeles fantastiskt egentligen. okej, mina punkter:

- ta julkalendern på allvar, inte vara slapp de sista dagarna
- donuts och ny tradition
- åka hem till mamma och leka supermycket med erik
- frukostar, glögg, pyssel med vänner
- en lång jävla utekväll med dans
- städa lägenheten så att samuel överlever
- packa (ska jag köpa en ryggsäck?)

men jag kommer hem snart?
jag längtar till nästa år, till alla resor

yatta yatta

Lördagen den 3:e Januari hålls en avskedsfest och dessutom lite födelsedag för MIG. Du är personligen inbjuden. Festive. Kom.

tänk nu på hur du utnyttjar din tid

21 dagar kvar, 7 arbetsdagar. det märks att det är nära när jag vill ha mera dagar. nu måste bara jag få de som är kvar att verkligen räknas. uh. listan gills inte längre. punkterna ska bytas ut mot:

-pyssel och ett par julklappar
-donuts
-fler sådanahär frukostar med sådanahär personer man vill träffa: lyssna på emma: sluta inte orka.
-kasta och sälja massa grejer. bloppis hette det? men det är nog att gå till en överdrift.
-hermans
-tacogratäng
-eventuellt en gredosnatt (supa skallen av sig jag spyr i ditt badkar kind of thing)
-packa

emma, vad är dina?

nästa år

efter en superbra frukost finns det bara en sak att göra

så jag ställer mig i garderoben, släcker lampan, drömmer fint

december

högre volym, vackrare röster
jag äter praliner istället för mat
drömmarna är otydliga men lämnar spår i verkligheten
mina fingrar får långa naglar (så länge sedan)
kan räkna dagar nu, till lång ledighet
stopp
formulerar tanken om ett behov jag vill avveckla

jag vill bara dra dra dra härifrån,
hur bra jag än mår

already gone

mitt hjärta stannar upp, väcks till liv, väntar
har låtit hennes röst vila i min ipod
så länge att den bär på andra månader, andra människor

jag blir ledsen, nöjd, rastlös
dansar, syr, testar nya yogamattan

vaknade av solen imorse, låtsas att det är sommar

väntar

men spänning tar slut och tårar tar vid,
som det brukar bli

say

tyst tyst

jag tänker på vad man orkar,
kvinnan som pratade i p1 igår

i vitryssland finns inte begreppet "jag orkar inte"
när det handlar om att träffa vänner,
det är klart man orkar umgås med sina vänner, alltid

här är vi hellre ensamma när vi är trötta efter jobbet
jag vill säga "kom hit istället", alltid
men på väg hem är ju ändå roligare än mig

rosett

två dagar hell

det finns inte mycket som är så påfrestande för själen och lungorna som att gå ignom gamla flyttkartonger.
jag önskar att jag hade slängt skiten från början, därför ska jag försöka göra det den här gången. även om det är hemskt att titta på allt och tänka: spara/slänga, slänga. eller spara. för vissa saker ska finnas där.
för när jag kommer hem, även om jag vägrar tänka på att jag kommer komma hem, vill jag ännu mindre göra det.
däremot. bilder. de skadar inte. digitala grejer samlar inte damm. jag hittade min gamla usla digitalkamera med massa bilder från 2006.

ja

tvätta

29 dagar och det artar sig

update.

i måndags var jag en hel del duktig och gjorde alla ärenden och några till och råkade dessutom ta med mig saxen till japanska ambassaden.

och när jag kom hem fick jag någonstans att bo! klicka på bilden så ser du hur du hittar hem till mig under den första månaden åtminståne.

Warabi ligger en bit norr om innerstan. det kommer ta ca en halvtimme till skolan i shin-okubo. men det är ju mindre än vad jag är van vid här och det ska bli spännande att åka tunnelbana på riktigt. heja.

men. vi får se. ingen får sova över där. men det funkar ju till en början.

shiiit. det börjar

bara två veckor kvar nu

vi säger till andra vad vi borde säga till varandra

markus krunegård, kb

malmö

nej

alkohol är ett jävla gift
som gör mig snabbtänkt och lömsk
men mest olycklig

under min tröttaste kväll
får jag inte
det jag vill ha

får för mig saker
som jag borde veta leder till
hjärtekross

allt är fiktion

jag tittar inte på svartklädda människor
alla är svartklädda ikväll
faller för någon i vitt

en annan kväll, lova

största luvan på, bara går därifrån, förbi
men öron hör vad öron inte vill höra

kross kross kross

och alla händer som formar hjärtan
formar inte mitt

puss puss

skitliv

hur kan min filemanager kräva internet explorer?
varför har jag inte lärt mig joomla?

ni får gå ut i verkligheten ett tag, och leta
för den finns där nu,
julkalendern

tillsvidare: dead end på menpuss.se

FUCK

nu kan du få mig så lätt

jävla storm
jävla jobb
jävla pojkar som är långsamma och osmarta

jag är ett barn idag

hälsade på hos mamma och ville verkligen inte skynda därifrån
åt (stulna) kakor till middag
och bara orkade inte

kött

kött
det luktar i hela lägenheten
måste alla inkl markus vara så låsta i sina vanor och tankar. eller otankar.
jag kan inte bo såhär

sluta ge mig råd

jag vill bara säga nej när jag hör vad som sägs
men så sitter jag ändå där och försöker,
är likadan mot andra
"det kommer kännas..."

fast det är fel fel fel
vill egentligen lyssna och le

det är så här det känns och det spelar ingen roll vad du säger

vi gör det
som känns svårt och rätt

hade jag kul där?