vänder sig in i mig

jag får sitta på ett mysigt ställe
och prata om all skit
skylla på radioprogram och idioter utan att någon säger emot

du tänker för mycket är en konstig sak att säga
vi har ingen aning
om det blir bättre av att inte tänka de här tankarna

spelar väl ingen roll om det är
vänner mammor pojkar

så fort jag kommer innanför dörren lägger vi på
jag vill slänga sönder mobiler igen men
gör det inte
sliter av halsband höga klackar fina underkläder
all skit
gråter bort svart smink och det är precis så här
som det inte brukar kännas längre

duschar för varmt men inte varmt nog
och då kommer en tanke jag känner igen och kan utantill
tanken som alla tankar leder till
som för alltid är bortträngd men aldrig försvinner

jag kan ta den till mig,
leva på den en hel dag och sedan inse att den tillhör ett annat liv
men jag kan inte prata om den
och det är det
som är problemet, inte att jag tänker